Miljön och vår framtid.

Föreningen Energi & Miljö / Erik Levlin

Det moderna samhällets risker.

Det finns de som tror på visioner. För några är dessa visioner ett socialistiskt samhälle. För betydligt många fler människor var dock det socialistiska samhället en grym verklighet, människor som levde i länder som Sovjetunionen och Östtyskland och de som idag lever i Kina, Kuba och Nordkorea. Likadant är det med lågenergisamhället. Medan många i den rika delen av världen drömmer om lågenergisamhället som ett framtida paradis, är lågenergisamhället för många fler människor i tredje världen en grym verklighet. För att skapa ett bättre samhälle måste man utgå från verkliga samhället, och genom att jämföra dessa kan man dra upp riktlinjerna för den fortsatta utvecklingen. Visioner kan dock i motsats till verkliga samhällen målas upp som helt problemfria, så länge som dom existerar enbart i visionärens fantasi. Dock visar sig resultatet av ett förverkligande av visionen, oftast bli ett helt annat än vad visionären hade tänkt sig. Jämför man samhällen som existerar och sådana som har existerat finner man de flesta är sämre än situationen i dagens västliga industrialiserade värld.

Det talas mycket om hur farligt det moderna högenergisamhället är p.g.a. föroreningar och gifter. Trots det så lever människorna längre nu än förr i världen då vi hade färre gifter och en lägre energiförbrukning, vilket talar för att förhållandena är bättre. I Indien som är ett lågenergisamhälle har människorna en kortare medellivslängd än i högenergisamhället Sverige. Medellivslängden kan ses som ett mått på den totala risknivån i samhället, och är därför en mätare på hur farligt det är. Att medellivslängden har ökat, visar därför att riskerna har minskat. De industrier och energiproduktionsanläggningar som vi har byggt, har trots sina risker sänkt den totala risknivån i samhället, vilket har skett genom de ekonomiska resurser som därigenom har skapats. Dessa ekonomiska resurser har genom höjd levnadsstandard, sjukvård och förbättrad livsmedelsförsörjning, tagit bort en stor mängd risker orsakade av sjukdomar och undernäring. Sjukvården har möjliggjorts dels genom de ekonomiska resurser som den tekniska utvecklingen skapat, dels genom att den tekniska utvecklingen gett nya mediciner och medicinsk utrustning och därmed möjlighet att bota sjukdomar som förr var obotliga. Gifterna och föroreningarna utgör en mindre risk än de risker som naturliga bakterier, virus och undernäring kan åstadkomma. De risker som den tekniska utvecklingen har eliminerat är större än de risker som har tillkommit. Dock kan man skapa en ökad livskvalitet genom att så långt som möjligt minska riskerna som föroreningar och gifter utgör.

Naturen är resultatet av ett samspel där alla varelser och växter, inklusive människan ingår. Att människan genom den tekniska utvecklingen fått tillgång till större resurser och därmed förbättrat sin livssituation, medför att människan kommit att få en allt större betydelse i detta samspel. Människans förändrade levnadssituation medför därför helt naturligt förändringar i naturen. Det kulturlandskap som människorna skapat genom århundradenas jordbruk före industrialiseringen är ett helt annat landskap än den vildmark som dom första stenåldersmänniskorna levde i. Människans förbättrade levnadsvillkor har också medfört att antalet människor har ökat vilket medför större påverkan på naturen. De akuta miljöproblem som uppkommit har kunnat lösas genom tekniska åtgärder, men det växande antalet människor medför att en allt större del av naturen måste tas i anspråk för människornas försörjning, vilket jag ser som det största miljöproblemet. Detta medför en risk för markförstörning, samt att många djurarter som lever i och har behov av orörda naturområden hotas av utrotning.

Jag kan inte se en motsatsställning mellan miljö och utveckling, utan en ekonomisk såväl som teknologisk utveckling är nödvändig för att vi skall få de resurser som krävs för att värna om vår miljö. När människorna har en hög levnadsstandard är det lättare att prioritera miljön. Ökade ekonomiska resurser medför att man kan satsa pengar på reningsmetoder. Under 60-talet var Stockholms vatten starkt förorenat, men genom en stor satsning på reningsverk är vattnet åter badbart i centrala Stockholm. Utvecklingen av teknologin medför att bättre och mindre förorenande produktionsmetoder kan utvecklas. Genom miljöavgifter kan man stärka de marknadsekonomiska drivkrafterna för att få produktionen så miljövänlig som möjligt.

De åsikter som framförs av många "miljövänner" tyder primärt på naturdyrkan. Naturdyrkarna är mycket aktiva för att slå vakt om naturen och miljön, men vissa saker av det som framförs måste dock ifrågasättas. För det första så hävdar de att mänskligheten, p.g.a. gifter och föroreningar är på väg mot en katastrof. De hävdar att naturen är så komplicerad att människan inte kan styra naturen, varför människans åtgärder enbart kommer att leda till att naturen och människan förintas. Människan måste därför underordna sig naturen, och återgå till ett mera naturnära liv. De brukar även kräva stora satsningar på miljön, vilket dock utifrån denna ståndpunkt vore meningslöst. Om alla åtgärder som människan gör enbart leder till att naturen förstörs, ger ju även miljösatsningarna likadant resultat, med resultat att förintelsen påskyndas. Det enda man kan göra utifrån en sådan ståndpunkt, är att vrida klockan tillbaka och genom avskjutning minska antalet människor så att de inte genom sitt stora antal förstör naturen. Jag tror dock att dessa personer inte riktigt menar detta, utan deras syfte är troligen att med hjälp av domedagsprofetior understryka kraven på miljövårdssatsningar.

Samtidigt som de gröna vill minska människornas inverkan på naturen vill de dock att naturen ensam skall svara för samhällets energiförsörjning. Genom att använda sig av sol vind och biomassa skall människornas energibehov hämtas ur det ekologiska systemet. Man kan fråga sig vad det medför i form av ökad naturexploatering när förutom jord och skogsbruket även energisektorn skall in och konkurrera om naturens tillgångar. Man kan erinra sig vilka protester det blev från lokalbefolkningen när det blev tal om att uppföra en skog av vindkraftverk på Ölands södra udde. Det är ur miljösynpunkt bättre att hålla naturen utanför energiproduktionen. Befolkningstillväxten nedför att människan måste ta en allt större del av naturresurserna i anspråk för sin försörjning, varför energikällor som inte utnyttjar det ekologiska systemet är att föredra ur miljösynpunkt.

Miljövårdsforskning.

Man kan säga att miljöproblemet är ett kunskapsproblem. Så länge som människan hade lika ringa kunskaper om naturen som de övriga djuren, levde hon på samma villkor som dessa, och människans miljöpåverkan var ringa. Genom historiens gång har människan fått allt större kunskaper om hur naturen fungerar, och hur hon skall påverka den för att förbättra sina egna livsvillkor. Dock medför åtgärderna inte enbart positiva effekter, utan också negativa. Ju större positiva effekter som vi kan åstadkomma, desto större kan de negativa effekterna bli. För att nettoresultatet skall bli så bra som möjligt så gäller det därför att maximera de positiva effekterna, samtidigt som man minimerar de negativa. För att de skall kunna minimeras måste man ha kunskap om dem. Miljövårdsforskning behöver därför inte vara ett teknikfientligt ifrågasättande, utan bör istället ses som ett sätt att maximera de positiva effekterna av tekniken genom att ta bort de negativa bieffekterna.

Forskningen inom miljöområdet fyller en viktig uppgift genom att problemen kartläggs, vilket är nödvändigt för att de skall kunna åtgärdas. För att människans livsituation inte skall försämras p.g.a. negativa förändringar, måste miljöproblemen uppmärksammas och hållas under kontroll för att lämpliga åtgärder skall kunna vidtagas. Förändring i sig är inte negativ, utan det är negativt om den får negativa konsekvenser. Denna forskning måste drivas på 3 olika plan. Dels måste den vara kartläggande så att man får kunskaper om hur samspelet i naturen fungerar. Utan grundläggande kunskaper om hur naturen fungerar kan man inte veta om förändringar är naturliga eller ett resultat av människan. Den måste också vara konsekvensbeskrivande så att man vilka miljöförändringar som medför negativa konsekvenser och som därför måste åtgärdas. Min doktorsavhandling om korrosion på vattenledningssystem förorsakad av försurning av mark och grundvatten, är ett exempel på konsekvensbeskrivande forskning. Slutligen måste den vara åtgärdsrelaterad så att man utvecklar nya metoder för att åtgärda miljöproblemen.

Kärnkraft för bättre miljö.

Det bästa sättet att producera energi ur miljösynpunkt är att gräva upp radioaktiva ämnen ur berggrunden och producera energi genom att i kärnkraftverk omvandla dessa till andra radioaktiva ämnen. Dessa ämnen kan sedan återlagras i berggrunden, varvid man klarar energiförsörjningen med minsta påverkan på naturen. De problem som brukar anföras mot kärnkraften är dels det radioaktiva avfallet, dels risken för olyckor. De stora mängder radioaktiva ämnen som naturligt finns i berggrunden visar att berggrunden kan innehålla radioaktiva ämnen utan att naturen uppe på ytan skadas. Enbart i berget billingen i Västergötland finns det en miljon ton uran, vilket är 200 gånger mer än avfallet från de svenska kärnkraftverken fram till år 2010. Om man gräver ner avfallet i billingen, medför det att mängden radioaktiva ämnen där ökar med en halv procent. Det är inte någonstans som naturlig förekomst av radioaktiva ämnen i berggrunden medfört att området ovanför blivit en radioaktiv öken. Dock medför de radioaktiva ämnena i marken att radioaktivt radon sipprar upp, vilket leder till problem i dåligt ventilerade bostadshus. För att avfallet skall bli ett problem, krävs det därför att det uppkommer någon tidigare okänd mekanism, som gör att det blir många gånger farligare än de mycket större kvantiteter naturligt radioaktiva ämnen som redan finns i marken. I framtiden kommer vi att med av en protonaccelerator kunna utnyttja energin i avfallet samt omvandla det till ofarliga ämnen, varför det kanske inte blir aktuellt att begrava avfallet. Avfallet blir för värdefullt för att begravas så att det blir oåtkomligt för våra efterkommande.

Hittills har det inträffat två kärnkraftsolyckor i världen, harrisburg och tjernobyl. I harrisburg medförde olyckan inga döda och inga utsläpp av radioaktiva ämnen, medan tjernobyl medförde många döda och stora utsläpp av radioaktiva ämnen. Orsaken till denna skillnad ligger i att harrisburg hade säkerhetsutrustning och reaktorinneslutning, vilket saknades i tjernobyl. Reaktorinneslutningen är ett flera meter tjockt betongskal runt reaktorn, som skall se till att de radioaktiva ämnena i reaktorn inte kommer ut vid en olycka. Dessutom innehöll tjernobylreaktorn grafit som tillsammans med kylvattnet utvecklade brännbara gaser, med brand som följd. Genom konstruktionen av kärnkraftverket, byggande av reaktorinneslutning och satsning på säkerhetsutrustningar kan man därvid avgöra om en eventuell olycka blir av typ harrisburg eller tjernobyl. En harrisburgolycka ger enbart ekonomiska kostnader, medan en tjernobylolycka, med åtföljande spridning av radioaktiva ämnen, ger miljömässigt negativa konsekvenser. Orsaken till att kommunisterna i Östeuropa byggde kärnkraftverk utan säkerhetsutrustning och reaktorinneslutning är troligen att kärnkraftverken därigenom blir billigare. Deras kol och oljeeldade kraftverk blev också billigare av att dom inte installerade rökgasrening. Mer pengar kunde då användas till att tillverka stridsvagnar och kanoner till röda armen.

Kärnkraften kan dock inte accepteras av naturdyrkare eftersom det skulle medföra att människan skulle klara sin energiförsörjning utan hjälp av naturen. Det största miljöproblemet är produktionen av energi genom eldningen av kol och olja. Förutom försurning medför det en höjning av koldioxidhalten i atmosfären, som kan leda till klimatförändring. Genom att naturdyrkarna lyckats leda in miljörörelsen på att i första hand avveckla kärnkraften, försvåras avvecklingen av kol och oljeeldningen, varvid miljörörelsen därigenom motarbetar sina egna syften. Att miljörörelsen så starkt påverkats av naturdyrkarna tror jag beror på att miljörörelsen behöver dem, då de på grund av sin "religiösa" övertygelse är mycket aktiva i kampanjarbetet.

Räcker jordens resurser?

Frågan kan ställas om jordens begränsade resurser kan klara av en fortsatt utveckling. För att besvara den måste man först avgöra vad som är en resurs, vilket beror på den tillgängliga teknologin. Oljan är ingen resurs om man inte kan borra de hål som krävs för att få upp den. Uranet kräver kärkraftsteknologi. Definierar man resurser utifrån en oförändrad teknologi blir dom begränsade. Forskning och teknisk utveckling skapar nya resurser genom att sådant som tidigare ej var en resurs, genom ny teknologi kan bli en resurs. Med briderreaktorer kan man mångdubbla uranets energiinnehåll, och flytta det bortre parantestecknet långt in i framtiden. Utvecklingen av fusionsenergin medför att vi kan få tillgång till en närmast outtömlig energikälla. Utvecklingen inom acceleratortekniken medför att vi med hjälp av protonacceleratorer kommer att kunna konstruera kärnkraftverk som liksom breederreaktorer producerar sitt eget bränsle, samtidigt som de omvandlar radioaktivt avfallet till ofarliga ämnen. Dessutom medför utvecklingen av rymdteknologin att vi inte behöver begränsa oss till att enbart utnyttja jordens resurser.

Gerhard O Niell har skisserat upp ett framtidsperspektiv, där människan genom rymdkollonialisering öppnar nya utvecklingsmöjligheter. Obegränsade mängder av solenergi och råvaror i form av månmaterial och meteoriter ger obegränsade tillväxtmöjligheter utan allvarliga miljökonsekvenser. Världens största problem idag är det stora antalet människor. Det märks dels i det stora antalet oönskade flyktingar som letar efter en fristad, dels i de miljöproblem som uppkommer då en allt större del av naturen måste tas i anspråk för människornas försörjning. Om många människor skulle kunna erbjudas att bo och leva i rymdkollonier, skulle miljöproblemen på jorden kunna lindras och jorden kan bli natur och kulturreservat. Solenergisatteliter som genom mikrovågor för ner solenergi till jordytan, kan därvid trygga jordens energiförsörjning. Markbehovet för mikrovågsantennerna är mycket mindre än markbehovet för solfångare på jordytan med samma produktionskapacitet. Mikrovågsantennerna består av ett nät som fångar upp mikrovågorna och som släpper igenom solljuset, varför marken under mikrovågsantennerna kan uppodlas. Genom att använda kärnkraften kan vi klara energiförsörjningen medan vi utvecklar fusionskraften och bygger upp de rymdbaserade industrier som behövs för att bygga solenergisatteliter.

Lågenergisamhället hör samman med användningen av de "alternativa" energikällorna. Det typiska för dessa energikällor är att de tar energi ur naturen. Solenergi fås genom att man täcker marken med solfångare och därmed omvandlar det solljus som växterna skulle ha fått till energi. Bioenergi består i att man eldar upp växter som finns i naturen för att få energi. Dessa energikällor är mycket markkrävande i förhållande till mängden producerad energi, varför man kan därför kalla dessa energikällor för naturexploaterande energikällor. Om man vill begränsa sig till att enbart använda sig av dessa energikällor, måste man begränsa samhällets energiförbrukning, för att inte få en alltför stor naturexploatering. Detta leder till att förespråkarna för de "alternativa" energikällorna därför oftast även är förespråkare för lågenergisamhället. Genom att inte begränsa oss till att enbart använda oss av de "alternativa" energikällorna, kan vi fortsätta marschen ut ur lågenergisamhället. En avveckling av de återstående lågenergisamhällena i tredje världen är mänsklighetens största uppgift. Att det inte finns ett utan flera alternativ för att klara energiförsörjningen i det framtida resursskapande högenergisamhälet visar att vi kan klara av en fortsatt utveckling. Vetenskap, forskning och teknisk utveckling kan skapa de resurser som behövs för en fortsatt utveckling.

Forskning för utveckling.

Den tekniska utvecklingen stimuleras bäst av att tillåta fri företagsamhet, men myndigheterna har dock en viktig uppgift att fylla genom att stödja forskning, teknisk utveckling och utbildning. Välutbildad arbetskraft, samt tillgång till avancerad teknik, underlättar för arbetsgivarna att konstruera kvalificerade arbetsuppgifter med en hög produktivitet. Visserligen kan detta till viss del åstadkommas genom marknadskrafterna, men den extra drivkraft som kan åstadkommas genom statsmaktens stöd medför att utvecklingen påskyndas vilket är till gagn för alla. Grundforskning innebär sökande efter ny kunskap, medan teknisk utveckling innebär att man utnyttjar erhållna kunskaper för att förbättra produkter och produktionsmetoder. Eftersom man inte i förväg kan veta vad kunskaperna kan användas till, måste sökandet efter ny kunskap ske på alla områden, även om det inte finns någon direkt praktisk nytta av kunskaperna. När kunskaperna sedan finns, kommer någon kanske på en användning för kunskaperna som ingen hade tänkt på om dessa inte hade funnits. Patentsystemet och den fria företagsamheten stimulerar utmärkt omsättandet av kunskap till värdefulla tillämpningar, men uppgiften att belöna dem som genom sitt arbete inom grundforskningen, skapar nya kunskaper, måste dock myndigheterna stå för.