Energi- och miljöfonden
Vid Energi & Miljö årsmöte 2006 beslöts att föreningen skall verka för upprättande av Energi- och miljöfonden.
Syfte med fonden är att finansiera forskning, kunskapsspridning och opinionsbildning i ärenden som är av betydelse för att få en bättre yttre miljö och en energiförsörjning som verkar för att bevara jordens natur och klimat i enlighet med föreningens idéer. Fondens förverkligande beror på hur stora bidrag som fonden kan erhålla.
Styrelsen för Föreningen Energi- och miljö beslutar om hur fondens medel skall förvaltas och användas, vilket skall rapporteras till Föreningen Energi- och miljös årsmöte.
Har du tröttnat på den etablerade miljörörelsens svartvita verklighetssyn, med förenklade publikdragande lösningar? En verklighetssyn där somligt är farligt och annat är ofarligt, där vissa mänskliga aktiviteter anses miljöfarliga och andra miljövänliga, medan det ofta kan förhålla sig precis tvärtom. Vi står för en seriös inställning som innebär en respekt för att det finns risker med allt, men att alla risker går och måste begränsas. Vi står för en inställning där man inser att det är nödvändigt att ett ekonomiskt blomstrande mänskligt samhälle måste kunna samexistera vid sidan om en ren och orörd natur.
Jordens ökande befolkning leder till stora miljöproblem och ett stort tryck på naturmiljön. Många som ser dagens problem drömmer sig tillbaka till en tid människan levde på det jorden och naturen gav, och då miljöproblemen var mindre. Dock är vi idag betydligt fler människor på jorden än någonsin tidigare i världshistorien. Nu kan vi inte klara vår försörjning med enbart resurser, som innebär att exploateringstrycket på naturmiljön ökar. Vi måste också bevara det biologiska genetiska arvet och mångfalden, varför vi behöver ha kvar ren och orörd natur. Därför är det viktigt att mer av de resurser som krävs för att säkra vår försörjning och välfärd kommer från sådana källor som innebär mindre ingrepp i naturmiljön. I vetenskapskretsar talar man idag om det "ekologiska fotavtryck" som varje människa, stad eller land lämnar i naturen: Det vill säga: Hur många kvadratkilometer natur krävs det för att försörja en människa, en stad eller ett land. Alla försörjningssystem kräver inte lika stora markarealer för att producera en given resurs. Ex måste man exploatera betydligt fler kvadratkilometer naturmark om man skall klara Sveriges energiförsörjning med vindkraft och biomassa i stället för med kärnkraft. Att ta reda på sitt ekologiska fotavtryck borde ingå i varje samhälles miljörevision, och strävan borde vara att minska detta om man skall kunna försörja fler människor på en begränsad jord.
Industrin måste kretsloppsanpassad, vilket innebär att allt material bör återanvändas och inget får spridas som avfall i naturen. I teknosfären finns många ämnen, som tagits upp ur jordskorpan och som behövs i den industriella verksamheten, men som inte får spridas ut i biosfären. Visserligen finns redan alla ämnen i naturmiljön, men om man inte skiljer samhällets tekniska kretslopp från naturens biologiska kretslopp, riskerar vi att få ökande mängder av olika ämnen i naturmiljön över deras naturliga förekomstnivå, vilket kommer att skada den ekologiska balansen. Speciellt viktigt är detta för ämnen som normalt är väldigt sällsynta och giftiga i naturen, som ex tungmetaller eller radioaktiva isotoper. För ämnen som inte går eller är lämpliga att återanvända är det dock nödvändigt att man deponerar dem på ett sådant sätt att spridning i naturen omöjliggörs. Den absolut bästa deponeringsmetod som finns idag är den som tagits fram för att lösa problemet med kärnkraftens avfall, en metod som av kostnadsskäl tyvärr inte kan användas för att ta hand om andra betydligt mera långlivade ämnen. Förmodligen är kärnkraftsavfallet det enda avfall vi idag klarar att ta hand om på ett fullt betryggande sätt.
Enligt FN´s miljövårdskonferens är klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser det största miljöproblemet idag. Om andelen växthusgaser i atmosfären ökar varnar många forskare för att jordens medeltemperatur kommer att öka, vilket skulle kunna leda till att havet översvämmar stora landområden om polarisarna börjar smälta. Den volymmässigt största växthusgasen är koldioxid som uppstår vid förbränning. Vid eldning av fossila bränslen, inklusive naturgas, uppstår ett netotillskott av koldioxid. Naturgas består till största delen av metan, som är en mycket kraftigare växthusgas an koldioxid. Metan bildas också vid förmultning, varvid den läcker ut ur soptippar, komposter och vattenkraftverksdammar. Energiåtervinning av biologiskt material är ett sätt att förhindra att metan släpps ut i atmosfären.
Kärnkraften är idag den minst naturpåverkande energikällan. Den avger inga växthusgaser och den har ett betydligt mindre ekologiskt fotavtryck än många förnyelsebara energikällor. Problemet med stora olyckor finns, men är mindre än för många vattenkraftverk. Avfall uppkommer, men problemet att ta hand om det är löst på ett betryggande sätt. Visst kan man önska att man nån gång i framtiden kan få en kärnkraft som helt saknar risker för stora olyckor och där avfallet återanvänds istället för att deponeras. Tyvärr är dock teknisk utveckling av kärnkraften och kretslopp av kärnkraftsavfall förbjudet i dagens Sverige.