Konduktivitetsmätningar som mät- och kontrollmetod vid kommunala avloppsanläggningar

Konduktivitetsmätning kan användas för att styra funktionen av en avloppsreningsanläggning. Konduktivitet är ett mått på salthalt och konduktivitetsmätningar ger indirekt information om ett avloppsvattens sammansättning, registrering av reaktions- och utfällningsförlopp, processstyrning och för alarm. Ett exempel är projekten deammonifikation och kemisk denitrifikation, där konduktivitetsmätningar har använts för att studera biologisk kvävereduktion ur rejektvatten genom omvandling av ammonia till kväve.

Figuren visar konduktivitet i en SBR-reaktor (Sequencing Batch Reactor) för biologisk fosforreduktion. Vid biologisk fosforreduktion används ett slam som cirkuleras i reningsprocessen mellan ett aerobt och ett anaerobt (varken syre eller nitrat) tillstånd. I den anaeroba fasen frigör mikroorganismer i slammet fosfat och motjoner varvid halten löst fosfat ökar. I den aeroba fasen tar slammet upp fosfor från avloppsvattnet som därmed renas från fosfor. Förändringarna i fosfatkoncentrationen kan följas genom mätning av konduktiviteten.

Konduktivitetsvärden har uppmätts på olika ställen i processen vid två avloppsreningsverk i Stockholmsregionen; Käppalaverket, Lidingö och Himmerfjärdsverket, Botkyrka. Vid Duvbackens reningsverk i Gävle har konduktiviteten mäts i inflöde och utflöde från 23 januari 2005 till 22 januari 2007 och vid Lotsbroverket, Mariehamn, Åland har konduktiviteten mätts i inflöde, utflöde och efter försedimentering under tiden januari till september 2006.

De tre verken med biologisk kvävereduktion Käppala, Himmerfjärdsverket och Lotsbroverket visade en konduktivitetsminskning i processen på 21 - 28 %, medan Duvbackens reningsverk som inte är utformat för biologisk kvävereduktion ej visade någon reduktion. Fosfatjonernas bidrag till konduktiviteten är enligt beräkningar gjorda på analyser av avloppsvatten vid Hammarby Sjöstad ca 1 %. Med upptag av motjoner kan biologisk fosforreduktion sänka konduktiviteten med 3%. Ammoniumkväve och alkalinitet som förbrukas vid biologisk fosforreduktion bidrar till konduktiviteten med 33 % respektive 14 %. Slutsatsen är därför att det i huvudsak är biologisk kvävereduktion som ger upphov till konduktivitetsminskning i avloppsreningsprocessen.

Levlin E. (2009) Conductivity measurements for controlling municipal wastewater treatment, International scientific seminar, Research and application of new technologies in wastewater treatment and municipal solid waste disposal in Ukraine, Sweden and Poland, Ustron, Polen, 23-24 november, 2007 artickel (på engelska).