Samverkan mellan avloppsvatten- och slambehandling
Drift och intensifiering av avloppsreningsverk
Deltagande personer
Bengt
Hultman, Professor
Erik Levlin, Tekn. doktor
Elzbieta
Plaza, Docent
Jozef
Trela, tekn. dr.
Monica
Löwén, forskningsingenjör
Projektperiod: 1997-2004
Finnansiär: VA-forsk med flera.
Sammanfattning
Möjligheter att använda slam som produkt för olika
användningar är beroende av intresse från andra
sektorer t ex industrin (användning av apatit som råvara
för fosfatprodukter), energisektorn (användning av biogas),
jordbruks- och livsmedelssektorn (acceptans för användning
av slam på åkermark), transportsektorn (användning
av metan som fordonsbränsle) och avfallssektorn (samordnad
behandling med slam för produktutvinning). Slam som råvara
påverkas av faktorer som konsumentbeteende, industrianslutningar
och va-systemets utformning (kombinerat eller separerat system,
sortering av avloppsströmmar i bostäder etc).
Produktutvinning ur slam ger ett stort antal sidoeffekter genom
att slammets sammansättning ändras (t ex andelen oorganiskt
material), att delflöden kan alstras med höga halter av
organiskt material, ammonium eller fosfat och att separat behandling
kan ske av delflöden för att t ex producera nitrifikationsbakterier
som kan inympas till aktivslamprocessen för behandling av huvudflödet
och fosforföreningar. En betydande vikt lades vid att beskriva
dessa sidoeffekter som vetenskaplig grund för att bedöma
olika tekniker för produktutvinning. Projektet genomfördes
i samverkan med tre forskarstuderanden (Puhua Li, Liisa Piirtola
och Jozef Trela). Parallellt studerades olika metoder för produktutvinning
i form av examensarbeten och med tonvikt på fosforutvinning
ur slam.
Projektet visar på flera lovande metoder för att förbättra
och förbilliga driften av avloppsverk om ökad hänsyn
tas till samspelet mellan avloppsvatten- och slambehandling. Olika
exempel är:
- Återföring av slam med hög andel oorganiskt
material till aktivslamsteget för att förbättra
slammets sedimenteringsegenskaper
- Tillförsel av organiskt material (t ex producerat genom
hydrolys av slam) för att förbättra denitrifikationen
- Inympning av nitrifikationsbakterier från ett separat
steg med hög inkommande ammoniumhalt (t ex rejektvatten efter
avvattning av rötslam) till aktivslamsteget
- Användning av biologisk fosforreduktionsteknik för
att underlätta senare utvinning av fosfor ur slam
- Mekanisk, biologisk eller kemisk behandling av överskottsslam
för att minska slamproduktion och skumbildning och öka
biogasproduktion i rötkammare (Hultman
och Levlin, 2003)
Rapportering
Arbetet har rapporterats i VA-Forsk
2004-15.
Referenser
|
